Talets natur

I forskningen om det mänskliga talet har man hittills oftast intresserat sig för de aspekter som återspeglar den språkliga funktionen, t.ex. för talljudens akustiska egenskaper. Dessa är dock inte absoluta utan de varierar även mellan talljud som uppfattas som likadana. När spektralanalys hade blivit möjlig (1950-tal) insåg man snart att talljud inte har några invarianta akustiska korrelat ens hos samma talare. Detta har gett upphov till ”motorteorin” som bygger på hypotesen att invariansen skulle finnas i artikulationen i stället och att det är den som vi uppfattar. Det var dock redan tidigare känt att även artikulationen av talljuden varierar på grund av ”koartikulation” med ljuden före och efter.

Min egen forskning har i stor utsträckning varit inriktat på den variation i talet som betingas av andra faktorer än kontexten och på problemet hur lyssnare förmår att abstrahera bort från den. Förutom den språkliga informationen finns nämligen i varje talsignal nödvändigtvis även paralingvistisk information av flera slag: 1) ”expressiv” information som återspeglar talarens attityder och emotioner i röststyrka, röstläge, livlighet, tydlighet, talhastighet mm., 2) ”organisk” information som återspeglar bl. a. talarens ålder och kön, samt 3) ”perspektivisk” information som åtespegler rumsliga faktorer. Det visar sig att det inte finns några invarianta akustiska korrelat till någondera av dessa olika kvaliteter.

Mot den bakgrunden och på grundval av resultat från egna och andras experiment har jag föreslagit en ny och övergripande teori om talet: modulationsteorin. Enligt den fungerar en talares röst som en bärsignal som moduleras med talrörelser. Den språkliga informationen finns således i modulationen och lyssnare detekterar den genom att ställa in sig på talarens röst och ”demodulera” signalen. Bärsignalen i sig förmedlar den perspektiviska, den organiska och vissa aspekter hos den expressiva informationen. Expressiva faktorer påverkar även amplituden och hastigheten hos den språkliga modulationen. Modulationsteorin har nu kompletterats med ytterligare en grundsats som säger att talanvändare associerar de uppfattade modulationsmönstren (även de från sitt eget tal) med de förnimmelser som känseln och det kinestetiska sinnet ger dem när de själva frambringar talljud med samma språkliga kvalitet. Associationen antas vara förverkligad genom ”ekoneuroner” i människans hjärna. Dessa kan etableras genom joller, när barnet samtidigt hör och känner ljuden. Processer som är analoga med dem som modulationsteorin beskriver är grundläggande för allt imitativt beteende.

Processerna som teorin beskriver återspeglas i många experiment som har gjorts under de senaste 50 åren. Vissa fenomen återstår att inkorporera i den teoretiska byggnaden. Hit hör bl. a. talhastighetsvariationer och audiovisuell integration som båda är föremål för redan pågående forskning som jag bedriver. De kommande aktiviteterna går inte minst ut på att popularisera den konkretiserade nya synen på talets natur inom forskning och undervisning.

Publikationer

Hartmut Traunmüller "Speech considered as modulated voice" (Manuscript) Abstract | pdf-version

Avdelningen för fonetik | Institutionen för lingvistik | Stockholms universitet | Oktober 2006.